Under uppsatsen i vår upptäckte jag att de inte alltid var så lätt att hitta rätt handlingar. Särskilt när man går utanför kyrkböckerna. inte minst ställde administrativa förändringar till det. Allt verkade slumpmässigt tills jag rett ut följande:
Rättsligt tillhör Arvidsjaur Piteås domsaga men skrivs även under Piteå Lappmark.
Arvidsjaur tillhörde 1821-1831 den speciella lappmarksjurisdiktionen, 1832-1876 Västerbottens norra domsaga och fr.o.m. 1877 Piteå domsaga. Under perioden detta handlar om förändras också länsindelningen i norr. Norrbotten och Västerbotten var ett län från början. Norrland var indelat i Österbotten, Västerbotten och Västernorrland.
Efter kriget mot ryssarna 1809 som bekämpades delades Västerbotten upp på två län; Norr och Västerbotten (1810). Norrbotten hade först Piteå sedan Luleå som residensstad. Fram till slutet på 1800- talet var Piteå viktigaste staden i Norrbotten.7 Piteå hade också ganska långtgående handelsrättigheter och det var således Piteås borgare som hade rätt till handeln i Skellefteå.
1868 förs sedan Piteå Lappmark, Arvidsjaur och Arjeplog också över från Västerbotten till Norrbotten. Detta ställer till det lite. I samband med uppdelningarna av länet förs handlingar över till det nya landskontoret. Det görs avskrifter på vissa handlingar som gäller insyningsprocessen medan andra helt sonika plockas ut ur bindningen och förs över till Norrbottens läns landskontor. Vissa finns alltså på två ställen medan andra flyttas helt. Är man medveten om detta är det lite lättare att hitta.
Kyrkligt hör man till Härnösands stift. Skellefteås olika församlingar drabbats av brand, Norsjö saknar också vissa år. Dödboken i Arvidsjaur saknas för en kort period och delas också upp i två församlingar Malå och Arvidsjaur och Arjeplogs kyrkböcker saknas helt de år uppsatsen spänner över. I kyrkböckerna i Arvidsjaur är det tydligt vilka som har samiskt ursprung, dels benämns man som lapp eller så är hela byar delade i samisk och svensk del.
Allt detta med uppdelningar och den ovanliga insyningsprocessen har gjort forskningen svår. Ibland finns ett överflöd av handlingar med delvis samma information på många ställen medan man i andra fall inte hittar något. Vilket dock inte innebär att det inte finns någon annanstans.
Jordeböcker finns fotograferade och digitalt tillgängliga vissa år. Utöver länsindelning delas det också bl.a. in i vilken lappmark det tillhör. Olika årgångar finns inlästa hos både Arkiv Digital och riksarkivet men jag har inte lyckats hitta någon systematik här, än.
